Integritet

Tidigare idag var jag i Malmö. Det var lika fascinerande som alltid att mötas av detta omättliga självförtroende. Genom flygplansfönstret riktigt jäste de stora bondgårdarna i det platta landskapet. I taxin från Sturup gav chauffören lösningen på alla världsproblem.

Skåne har Sveriges i särklass mest självsäkra klubbdirektör, Percy Nilsson i ishockeylaget Malmö Redhawks. Och då ska man komma ihåg att laget inte ens ligger i Elitserien och jag är inte ens säker på att Nilsson faktiskt fortfarande är klubbdirektör. Men att han bestämmer allt i klubben vet jag. Och att han har en egen fanclub säger väl egentligen allt.

Till och med infrastrukturen och byggnaderna utstrålar självförtroende. Sveriges mäktigaste bro har sedan några år tillbaka sällskap av landets häftigaste byggnad, Turning Torso. Tornet som vrider sig runt sin egen axel. Stockholms svar på Turning Torso är Kaknästornet - mer behöver inte sägas.

Men kaxigaste av alla är Sveriges bästa fotbollsspelare. Det talas ibland om Zlatans invandrarbakgrund, som förklaring till att han inte liknar andra blyga fotbollsspelare i Sverige. De som alltid ska berömma hela laget - inklusive materialaren - efter varje match. Men vi som har följt andra spelare från Malmö FF, som Bosse Larsson, Krister Kristenson, Puskas Ljungberg, Mats Magnusson och Martin Dahlin, vet att de alltid har förenat fotbollskunnande med ett okuvligt självförtroende. Med sin spelskicklighet, klagande på med- och motspelare men med det bredaste och självsäkraste leendet av alla är Zlatan Ibrahimovic mest skånsk av alla skåningar.

De flesta reaktioner på bloggen har gällt integriteten. Jag tycker verkligen att det är bra, men jag kan konstatera att det är få som beskriver vad som är integritet för dem. Och så enkelt är det ju inte heller, särskilt inte när det gäller lagstiftning. Det som kan vara en förstärkning av integriteten kan vara en inskränkning för andra. Kameraövervakning i tunnelbanan, och därigenom bli filmad, upplever nog många som en kränkning av privatlivet. Men andra människor kanske därmed vågar åka tunnelbana. Att råka ut för ett våldsbrott är utan tvekan en oerhörd kränkning. Rädslan att råka ut för våldsbrott är också integritetskränkande. Fråga den misshandlade kvinnan som förnedrar sig för att vara till lags inför den våldsamma mannen, just för att inget ska hända just den kvällen.

För några år sedan införde vi besöksförbud i det egna hemmet. I lagen står det att det gäller när det "finns en påtaglig risk att för att den mot vilken besöksförbudet avses gälla kommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa, frihet eller frid." Det kan tyckas självklart, men det handlar alltså om människor som i vissa fall ännu inte har begått något brott. I lagen räcker det ju att det finns en påtaglig risk för det. Det blev ett kritiserat förslag och vi uppmanades att tänka på integriteten. Men frågan var bara vems integritet vi skulle tänka på. För den som riskerade att begå brott och berövades tillgång till sin egen bostad eller den vars hem hade varit helvetet på jorden och som nu fick lite andrum.

Skriv gärna och kommentera vad du tycker är integritet och vilka principer som ska gälla vid lagstiftning, där det gäller att skydda integriteten för vissa medan man i samma lagförslag inskränker den för andra.

Läs även andra bloggares åsikter om Thomas Bodström, Politik, Samhälle.

Pingat på intressant.