Tack för alla bra kommentarer om integriteten. Det var länge sen jag läste så många kloka synpunkter. Annars brukar debatten ibland vara väldigt enkelspårig när det gäller avvägningen mellan polisens möjligheter att bekämpa brott kontra den enskildes personliga integritet. Det verkar som man antingen förväntas vara helt för eller helt emot alla lagförslag. Visst behöver debatter generaliseras, men om allt beskrivs alltför svartvitt blir det inte en särskilt hög nivå. Det är också märkligt när man vet att ingen ser det så enkelt.
Jag har aldrig träffat någon som tycker att det är fel att polisen får ha slumpmässiga alkoholkontroller. Trots att det handlar om att polisen stoppar och kvarhåller helt oskyldiga människor och sedan tvingar dem att stoppa ett munstycke i munnen och blåsa.
Kameraövervakning i varje hem skulle drastiskt minska kvinnomisshandeln och sannolikt rädda liv. Ändå är det nog ytterst få människor som skulle vilja införa det. (På 70-talet fanns det faktiskt förslag på att sätta in mikrofoner på skolors toaletter på grund av att det påstods att elever sålde narkotika där. Det blev inget av med det, men jag har alltid undrat vem som skulle behöva lyssna på det som hände på toaletterna.)
Vi har alla vår gräns. Själv är jag positiv till datalagring (att polisen kan spåra vilka som har varit i telefonkontakt med varandra och var de befunnit sig) men negativ till alla förslag till FRA-lag (att även innehållet i alla telefonsamtal sparas) som har presenterats under såväl socialdemokratiska som den nuvarande borgerliga regeringen.
Skriv gärna själv var du drar gränsen. Det finns ingen skala men några av förslagen är alkoholtester, fingeravtryck, DNA-test, telefonavlyssning, datalagring, buggning och FRA.
Annars kan man glädjas åt att det snart är helg, även om jag läste att det ska snöa i Stockholm på lördag (var det inte det här vi skulle slippa med den globala uppvärmningen?).
I morgon är det fredagsmys, vilket innebär att jag kommer att äta tills jag storknar av pizza, läsk, ostbågar, glass, chips, godis, jordnötter och choklad. Sen ser man på Let`s dance. Alla kan se att Laila är bäst, ändå tror jag att Magnus vinner. För det är en märklig danstävling där det främst går ut på att vara populär hos tittarna. Vilken tur för alla deltagarna att inte den blivande prinsen Daniel är med.
Läs även andra bloggares åsikter om Thomas Bodström, Politik, Samhälle.
Pingat på intressant.
torsdag 26 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
30 kommentarer:
"Alla kan se att Laila är bäst, ändå tror jag att Magnus vinner. För det är en märklig danstävling där det främst går ut på att vara populär hos tittarna."
Jag drar en parallell till politiken här :-)
Ett annat intressant inlägg/kommentar var:
Integritet är hur svårt som helst att definiera men som Benjamin Franklin uttrykte sig:
"People that are willing to give up freedom for the sake of short term security, deserve neither freedom nor security”
Skojigt att klämma till med denna klatschiga klassiker till citat. Det missar tyvärr målet fullständigt, men det låter bra. Vad är det för frihet jag ger upp om jag blir filmad när jag åker buss? – filmad på grund av att chauffören upprepade gånger blivit hotad och bussen upprepade gånger blivit föremål för någons förstörarlusta. Jag blir av med min frihet att åka buss vart jag vill om linjer ställs in på grund av våld och skadegörelse. En kamera på en sådan buss begränsar enbart friheten för den eller de som tidigare hotade och förstörde.
Vad jag skulle vilja höra är några riktigt bra argument mot kameror, argument med substans. Inte argument som bygger på en känsla av att det inte känns bra. Jag förlorar gärna mitt argument för kameror om jag vinner i sanning ett argument mot dem.
Visst det kan ge lite 1984 vibbar, men då skall vi begrunda att Kambodja uppnådde ett 1984-samhälle utan, eller kanske tack vare avsaknaden av kameror.
Själv drar jag gränsen vid alla så kallade "brottsförebyggande" och samtidigt integritetskränkande förslag. Det bästa exemplet är såklart datalagringen. Jag är helt för att personer buggas, avlyssnas eller spåras om det finns någon allvarlig misstanke om brott, ment helt emot om det är tänkt att tillämpas på alla, "ja, men, ifall att"... Du kanske ser detta som svartvitt, men för mig finns gråskalan i vilken sorts spaning som utförs för vilken sorts misstanke. När det kommer till att generellt utsätta allmänheten för sådana här saker så är jag fullständigt, svartvitt emot. Ingen ska behöva oroa sig för att kanske vara avlyssnad, spårad eller spanad på i sitt vardagliga liv.
"Det var länge sen jag läste så många kloka synpunkter. Annars brukar debatten ibland vara väldigt enkelspårig när det gäller avvägningen mellan polisens möjligheter att bekämpa brott kontra den enskildas personligas integritet."
Av ren nyfikenhet, vart har du läst kommentarer och synpunkter tidigare, innan du bloggade? Det slår mig, rent spontant, att du först nu faktiskt kommit i kontakt med vad folket faktiskt säger, och att om du tycker att du får klokare åsikter som svar nu så beror det på att du valt fel källa tidigare. De svar du fått har getts i flera år, på hundratals bloggar, till alla som velat lyssna. Problemet är bara det, ingen vill lyssna.
Jag tycker det finns två stora frågor förutom själva integritetsaspekten: är det effektivt och vad finns det för möjligheter till missbruk?
Tekniken har gjort det möjligt att massövervaka befolkningen. Men jag undrar om man verkligen hittar det man letar efter och kommer man inte att få en massa falsklarm som måste utredas och därmed dra resurser.
Och om man nu vore terrorist, skulle man då inte som taktiskt motmedel börja sprida en massa falska meddelanden, och implicera folk som är helt oskyldiga?
Sen har vi ju risken för missbruk inte bara av den relevanta informationen utan också all den överskottsinformation som måste bli en följd av detta. Särskilt i fallet FRA, som har de mest kvalificerade hemligstämplar, blir det ju omöjligt att egentligen granska vad de håller på med. Dessutom är ju FRA:s mandat så brett och så luddigt att det känns som att det kan röra vad som helst.
Därför tror jag på en lösning där man splittrar FRA och låter militären sköta militära spaningsfrågor, polisen får sköta brottsutredning, och om UD vill tjuvlyssna på någon ambassad så må de väl göra det också.
I fråga om teledatalagring så är mitt främsta argument emot att det cementerar en rådande affärsmodell. Telebolagen vill hålla koll på vilka vi ringer för att kunna ta betalt för det. Nu kommer det inte att finnas något incitament för det eftersom lagstiftningen håller fast dem vid en sådan modell. Det är till skada för utvecklingen av teletjänster.
Var drar jag själv gränsen?
Ja, som någon var inne på tidigare så är ju alkoholtester en följd av att man kör ett fordon. Man kan alltså själv agera för att slippa integritetsintrånget. Det är bra.
Fingeravtryck gärna för den som misstänks för brott. Däremot tyckte jag inte det var kul att behöva lämna mina pekfingeravtryck vid amerikanska gränsen bara för att få komma in. Än värre blir de med de biometriska data som ska lagras i passen. Nu för tiden drar jag mig för att åka till USA.
Likaså med DNA-test. Testa gärna den som misstänks för brott, men börjar man DNA-testa alla så börjar bovarna snart sprida ut DNA från en massa personer bara för att förvirra.
Du undrar var gränsen går.
Jag förklarar i mitt blogginlägg Svar till Thomas Bodström, nr. 2 vad som är felet med ditt resonemang.
Med vänliga hälsningar,
Torbjörn Stridh (infallsvinkel)
"Ja, som någon var inne på tidigare så är ju alkoholtester en följd av att man kör ett fordon. Man kan alltså själv agera för att slippa integritetsintrånget. Det är bra."
Det här är ju lite sådär bra argument. Som någon moderat bloggare för ett tag sen skrev (och blev utskälld för) går det ju alldeles utmärkt att låta bli att använda Internet och telefon också så slipper man FRA och datalagringen. Så gränsen får nog inte dras vid möjligheten till undvikande allena...det måste tas hänsyn till proportionalitet (och där är faktiskt även polisens blåskontroller i fara - de har ju på sistone avslöjats att ske på fel plats vid fel tillfälle de också...).
För mig är inte det viktigaste vad eller var som övervakas (det är dock fortfarande viktigt!) utan det som är allra mest bekymmersamt är vilka får ta del av det.
Okej om det var bara polisen. Dem har man ändå någon form av förtroende för. Litar på att de sysslar med viktigt arbete och tänker på medborgarnas bästa. Ändå skulle man rynka på näsan om de börja pyssla med allt för mycket "förebyggande" verksamhet.
Nu är det dock inte bara polisen.. Nu mera börjar institutioner som FRA och privata intressen ha tillgång till civilbefolkningens vardagsrum.
Där går min gräns för vad jag går med på.
/ Ilmo Anttonen
Självklart har vi alla olika gränser för när och hur det känns okey att inskränka på vårt personliga utrymme/integritet. Alla är vi olika, och kanske just därför bör man tänka en extra gång innan man sätter upp nya kameror, skapar nya register etc. Det som känns okey för mig - som jag kanske inte ens reflekterar över att det skulle vara nån större inskräning av integriteten - kanske ses som ett stort övertramp av andra. Och tvärtom.
Att jag personligen skulle "känna mig" övervakad och/eller kränkt i det allt mer utbredda övervakningssamhället är knappast det som bekymrar mig mest. Om man skulle vilja sätta kameror i min lägenhet "bara ifall att", filma allt som händer och spara på ett säkert ställe så skulle det förmodligen inte påverka hur jag lever mitt liv särskilt mycket. Möjligen skulle jag börja tänka på att vända ryggen mot kameran när jag petade näsan, och bara ha sex med ljuset släckt, men annars har jag faktiskt inte så mycket för mig som inte skulle kunna tåla lite granskning om det verkligen behövdes (om man då kunde sätta fast alla terrorister och hustrumisshandlare och allt vad man tänkt sig för gott).
Men nu är det som sagt inte hur jag eventuellt skulle "känna mig" som oroar. Det som verkligen skrämmer mig är hur samhället påverkas i stort när man inför allt mer påträngade övervakning av allt och alla. Jag tror att många avskärmar sig mer för att få tillbaks det privatliv de anser sig förlorat, vilket skapar distans och misstro bland människor. Självcensur blir förmodligen allt mer vanligt. I mitt fall då att jag slutar peta näsan, vilket i och för sig kan vara bra :) Någon annan kanske drar sig för att ringa psykologen för att de tror att det kan registreras av FRA, någon kanske bryter kontakten med vissa människor för att de tror att det "kan verka skumt" att prata med dem etc. I det stora hela onödiga effekter som beror på hur vi människor fungerar när vi upplever att vi är övervakade av andra, snarare än att FRA faktiskt skulle vara intresserad av om man ringer psykolgen eller inte. Det finns ju massor av forskning om hur vi förändrar vårt beteende i situationer där andra har koll på oss. Sen kan man ju även funderar på hur vi skulle påverkas om vi verkligen aldrig kunde få känna oss helt privata (typ, kameror i hemmet). Skulle vi få ett bättre samhälle med mindre brott, eller ett samhälle där allt fler människor skulle känna sig så pressade att de plötsligt skulle göra nåt de annars inte skulle gjort?
Sedan när du skriver att du alltid undrat vem som skulle behöva lyssna på det som sker på toaletterna, så får jag mig en tankeställare. För givetvis skulle det bli ohållbart att ha tio heltidsanställda på varje skola som avlyssnade toalettsamtalen. Men utvecklingen går ju framåt, det är inte 70-tal längre. Nu förtiden finns det avancerad mjukvara för mönsterigenkäning, med specialanpassningar för de mest skiftande övervakningssyften. Inte bara ansiktsigenkänning utan även igenkänning på t.ex. röst och gångstil. Rent tekniskt skulle vi idag kunna placera kameror i varje offentligt utrymme (tänk London) och dessutom koppla ihop alltihop i ett gigantiskt system med automatisk analys och loggning av varje människas rörelse, och lagra allt i ett sökbart register. Sedan skulle det räcka med t.ex ett foto eller ett röstprov av vem som helst så skulle man kunna gå in och kolla exakt hur han rört sig, vilka han/hon pratat med, ja kort sagt allt denna person gjort. Ett sådant scenario skrämmer mig. Mer än alla eventuella brott jag skulle kunna råka ut för idag (och som i bästa fall skulle kunna stoppas då får man anta)
Känns ett sådan samhälle främmande och avlägset? Om man översätter ovanstående stycke till att gälla internet så ligger det betydligt närmare det samhälle vi har med 2008/2009 års lagar. Register där man kan slå upp vem som pratat med vem, hur, när och var, enligt datalagringen. Vad FRA väljer att göra med den information de får tillgång till kan jag inte veta. Jag kan egentligen bara tro och hoppas att de inte bygger ett register över vad folk pratar om, vad de handlar, vad de läser, vart de surfar. Deras politiska åsikter, religösa tillhörighet. Sådant skulle kunna missbrukas enormt. Tur att FRA bara är snälla och fångar terrorister, eller?
Jag väntar fortfarande på dagen då vi bestämmer oss för att nu får det räcka med övervakning. Vi blir inte säkrare än så här. Men tyvärr kan jag än så länge inte se minsta tecken på ett slut på alla dessa förslag som ska göra världen "bättre".
Som andra också sagt så är det obehagligt när man börjar massövervaka något, då man inte längre kan välja att inte bli övervakad. T.ex. på Internet.
Några exempel:
Att sätta upp en kamera på bussen är okej, om jag som betalande resenär får veta vem som tittar på videon sen. Dvs, är det bussbolaget själva som tittar på videon, är det en tredjepart som gör det år bussbolaget, eller är det ett skivbolag som betalar bussbolaget för att få ha en kamera uppe så de kan se vilka som lyssnar på musik på bussen.
Polisen tycker jag ska ha rätt att begära ut uppgifter som underlättar utredning eller spaning om det finns brottsmisstankar. T.ex. för att förhindra sån där terrorism.
Men informationen ska stanna i Sverige om det är här det "händer", inte säljas vidare till andra länder.
Däremot tycker jag inte att det är okej om andra intressen får likadana möjligheter att kartlägga folks liv. Aldrig någonsin.
Polisen måste jag lita på. De är till svenska medborgares assistans. Men vad har privata intressen för anledning att ha tillgång till sådan information? Dem litar jag aldrig någonsin på. För dem handlar det bara om pengar!
Jag anser att det är fel att polisen jobbar med slumpmässiga alkotester. Polisen borde istället följa trafiken och när de ser olämpligt beteende, eller vid olyckor så kan de använda alkotest, hastighetsmätning etc för att bevisa "vårdslöshet i trafik". Här i Honduras så stannar polisen slumpmässigt alla för att kolla att de har alla papper. Tycker du att polisen ska göra det i Sverige också?
Den som kör på ett trafiksäkert sätt borde inte stoppas. Samtidigt är det ett litet problem. Problemet är när informations sparas och plockas fram ur sitt sammanhang i en framtid. För att fortsätta jämföra med trafik. Om du varje dag på vägen till jobbet passerar en hastighetskamera och helt plötsligt får hem ett foto och inbetalningskort för att du har kört för fort en viss dag för två veckor sedan, så är det väldigt få som kan komma ihåg det (om de inte sett blixten och tittat på hastighetsmätaren av det skälet). Alltså går det inte att varken förneka eller bekräfta.
Ett annat problem är att allt ska samlas på samma ställe och samköras. Det innebär att en läcka kan få förödande konsekvenser. Borde staten också kräva att alla övervakningskameror ska skicka kopior på allt som sker till staten, för lagring? Jag tycker inte det. Efter 24 timmars lagring lokalt bör allt förstöras. Då kan man lugnt låta vem som helst sätta upp övervakningskameror på sin mark. Ingen får all info.
Integriteten hotas inte bara på internet. Biltullarna i Stockholm är också ett fruktansvärt övergrepp på den personliga integriteten. Jag bör ha rätt att passera anonymt. Alltså måste man kunna betala kontant. Likaså ska jag kunna åka buss utan att det kan spåras. Kontantbetalning måste tillåtas överallt där det är tekniskt möjligt i samband med kommunikationer.
Hur ska någon flera månader efter en händelse kunna säga om de skickat ett meddelande eller ringt ett samtal (eller om någon annan loggat in på deras konto/lånat telefonen)?
Men nedladdning av förbjuden information är inget hot mot rikets säkerhet. Därför bör inte upphovsrättsmaffian ha rätt att kräva ut info om IP-adresser, eller att spärra bankkonton, skicka utpressarbrev eller liknande.
För övrigt vill jag önska dig välkommen till bloggvärlden. Hoppas att det ökar din förståelse för modern kommunikation och att de kan bidra till att S återgår att vara för den lilla människan och inte för storföretagen och övervakningssamhället.
Jag hejade på Morgan! Laila e ju inge kul. men jag hejjar ändå på henne i sann feministisk anda. Jag drar gränsen långt mycket tidigare. tycker all form av övervakning mot mig är obehaglig, och jag tror att övervakning inte stoppar problemen utan förflyttar dem.
Jag passar på att ställa en fråga. Min telefon är avlyssnad. Förutom klickande i luren kan personliga saker som avhandlats i min telefon tas upp när jag är på möten av olika slag. Redan för två år sedan var jag i kontakt med polisen för att få saken utredd. Det enda svar jag kunde få var att jag inte var misstänkt för något brott. Hur tycker du att jag ska gå till väga för att skydda min integritet?
Det är rätt enkelt, eller...?
Generell övervakning/avlyssning av en mängd människor - kända eller okända - är att förgripa sig på integriteten. Att samla in fingeravtryck och DNA-prover från människor som inte misstänks för brott är att förgripa sig på integriteten.
RIKTAD övervakning mot misstänkta brottslingar är det däremot inte, så länge misstankarna är väl underbyggda.
Flera andra har redan sagt det bättre, t ex Infallsvinkel.
@Johan Tjäder: Hörde om ett sådant fall för inte så länge sedan faktiskt, där en man hade samlat in fimpar från andra människor, och spritt dem på brottsplatser.
Bloggelito skriver bra, kan ju vara kretik att ta till sig och skulle gärna vilja se ett svar!
http://tianmi.info/blogge/posts/09/03/24/Bloggidioten-Bodstrom/
Thomas,
Grundläggande rättsprinciper kan inte var föremål för den godtycklighet som du ger uttryck för, det måste råda vissa principiella grundvärderingar. Detta finns inom svensk lagstiftning och en principiell utgångspunkt borde vara att teknikskifte inte innebär ett rättsligt paradigmskifte. Varför skall t.ex. ett digitalt brev anses annorlunda ifrån ett fysiskt brev, detta är en anomali.
Om lagstiftare fortsätt agerar som om den nya tiden behöver annorlunda lagstiftningsprinciper än tidigare är vi riktigt illa ute.
Mikael
Ok, dags för en lång postning då.
Det finns några gamla principer som folk inte ofta vill känna till idag. De kallas sammantaget för rättssäkerhet. I princip går de ut på att människor skall kunna lita på samhället, eller mer specifikt, att människor skall kunna lita på att statens våldsmonopol (som är en bra sak) skall vara förutsägbart till sin användning. Principerna för rättssäkerhet är alla inskränkningar i vad staten får göra mot medborgarna, och eftersom detta knappast är populärt för en viss regering, har Sverige tummat mer och mer på dessa principer genom åren.
"Alla är oskyldiga tills de bevisats skyldiga" handlar om precis det vi talar om nu. När en människa misstänks för ett brott skall samhällets befogenheter gentemot den människan utökas, men om brottsmisstanke inte finns, skall staten inte tvinga människan till någonting. Inte till DNA-prov, inte till "att bara prata", inte ens till att få in personlig data om personen bortom det absolut mest nödvändiga. Det handlar också om människor inte får straffas innan rättegången, t.ex. måste vistelse i häkte vara under någorlunda acceptabla förhållanden. Det kanske är talande att en häkteschef i landet för något halvår sedan sade upp sig i protest mot förhållandena i häktet han ansvarade för. Det finns här många saker som samhället kan tycka är viktigt för den enskilde att ta del av. Exempel här är saker som vaccinationer. De fungerar egentligen bara om en tillräckligt stor andel av befolkningen är vaccinerade. Men ändå: Vaccinationer sköts helt frivilligt, och människor accepterar dem.
Legalitetsprincipen är nästa: En människa skall i varje situation kunna veta om han/hon är på väg att begå en brottslig handling. Lagarna får inte vara så komplicerade att de de gäller inte kan tolka dem. Man skall heller inte ändra lagarna för ofta av samma skäl. Idag har Sverige 1270 lagar (gamla siffror, det har ökat nu), vilket minst sagt är oöverskådligt. På området integritet har lagrådet nu sagt att det är så många lagar som reglerar det att effekten av nya lagar inte längre går att tolka. Om inte ens några av landets mest kunniga jurister kan tolka lagarna, är denna princip fullständigt satt ur spel.
Lagar får inte stiftas retroaktivt. Detta är egentligen en självklarhet, och har bortsett från ett lagförslag i Penserhistorien (om jag minns rätt) hållits borta från svenskt rättsväsende. Men döm om min förvåning när jag läste förslaget till ny Regeringsform. Där står att beskattning skall kunna införas på saker som inte varit skattepliktiga när händelsen skedde, om det finns ett lagförslag om detta när händelsen sker.
Sekretess får inte tillåta polisen eller brottsförebyggande myndigheter att agera utan granskning. Det här behöver vi inte ens diskutera, tror jag, efter hemlig rumsavlyssning och i övrigt total sekretess i t.ex. FRA och SÄPO. Faran är naturligtvis att de bygger upp ett inflytande över staten baserat på utpressning, hot, osäkerhet hos beslutsfattare osv. Detta hände i USA med FBI under Hoover. Han hade ingen tillgång till datorer i sin övervakning. Om ett sådant inflytande får makten i landet, kommer progressen mot en övervaknings- och polisstat att fortsätta utan begränsning. Ytterst handlar det om huruvida vi har demokrati eller inte.
Det finns fler principer, men jag tänker inte gå in på dessa nu. Det räcker att säga att de auktoritära krafterna i Sverige har nått slutmålet: Total övervakning och total kontroll. Svenska folket kommer på grund av detta att se sina levnadvillkor försvåras, åtminstone under överskådlig tid.
Kanske Giorgio Agamben har rätt när han säger att grundläggande i statens principer är principen om undantag: Att allt skydd befolkningen tror sig ha kommer att kastas bort så fort det passar de styrande. Det verkar inte osannolikt... men i så fall måste man ifrågasätta de styrandes agenda.
Du har varit en av de starkaste krafterna i att förstöra de rättsprinciper vi haft i Sverige. Grattis.
Kära Bodström
Det är bra att du bloggar.. dina inlägg visar så klart och tydligt för resten av Sverige det som vissa av oss sagt så väldigt länge. Ni bryr er inte om vad folket tycker, ni bryr er bara om "experter".. Ni saknar kunskap själva i det ni beslutar om.. etc etc
Jag som många andra reagerade på att du tyckte att Let's Dance-formatet är underligt då exakt samma format gäller för politiken. Det handlar om att bli populär inför folket. Det finns en anledning till att knappt någon vet hur sossarna står i diverse sakfrågor men att väldigt många känner till att Sahlin gillar Springsteen.
Knastrasas inlägg är ju intressant i sig.
Det är sann feministisk anda att heja på kvinnor? Attans feminister att alltid dela upp könen i lag och inte individer.
Bloggelito är en liberal galning...
Integritet är något varje människa besitter, men i olika stora mått och med olika stora behov av att skydda. Därmed består en kränkning av integriteten av olika saker beroende på vem som blivit utsatt för handlingen.
Jag tycker att det är kränkande att bli fotograferad på stranden för att sedan, i bästa fall, hamna i någons familjealbum som en bakgrundsfigur från en solig semesterdag. Däremot har jag inga som helst problem med att bli filmad på allmän plats.
Att DNA-testa eller ta människors fingeravtryck för framtida händelser skulle under vissa förutsättningar kunna fungera, men skulle kunna leda till att oskyldiga människor döms för brott de inte begått.
Allt är inte svart eller vitt. Vad finns att förlora och vad finns att vinna? Som alltid är det en avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet. Det som står att vinna för någon betyder kanske mer för den ene än för den andre, som kanske anser att skyddsbehovet för det som går förlorat är större. Det finns inget rätt eller fel.
Det som behövs är andra insatser, se t.ex. Ilmar Repalus möte i Rosengård som det stod om i DN idag. Det har långt större effekt än kameror, som f.ö. lätt kan kapas.
Jag kan tycka att det är naivt att försvara integriteten så hårt. Svårt att skriva. Men i dagens samhälle kanske övervakning och vissa integritetskränkningar krävs. Förhoppningsvis behövs de inte i morgondagens.
En snabb fråga: Om du alltså tycker att det är OK att staten ska kunna få ut uppgifter om vem som har ringt eller mailat till vem under det senaste hel- eller halvåret så bör den logiska följden vara att du också tycker att staten ska kunna kräva ut sådana uppgifter från leverantörer av brev och andra fysiska varor, dvs att Posten, CityMail, DHL och alla andra ska lagra avsändare och mottagare för alla brev och paket under samma tidsperiod för att lämna ut dem när staten kräver det.
Stämmer det?
Thomas,
Du efterfrågar vår syn på gränserna för den personliga integriteten. Jag är mer intresserad av dina ståndpunkter.
Din parentes i passusen om FRA är intressant: "(att även innehållet i alla telefonsamtal sparas)". Betyder det att du inte ser FRA:s massiva trafikdatalagring som ett problem? Är det bara lagring av innehåll som är kränkande?
I april 2007 drev socialdemokraterna och alliansen igenom en ny lag om behandling av personuppgifter hos FRA (2007:259). Lagen ger möjlighet för FRA att masslagra enskildas trafikuppgifter inom ramen för den s.k. 'metodutvecklingen'. Myndigheten ges också rätt att lagra känsliga personuppgifter om det är 'absolut nödvändigt', inklusive svenska medborgares. Uppgifterna får också utbytas med andra länder, om inte utbytet skadar svenska intressen.
Några veckor tidigare stod du inidignerad inför riksdagen och sa:
-Vi kan inte utsätta svenska folket för detta!
Så var går egentligen din gräns när det gäller FRA:s mandat?
Jag drar min gräns vid ALL form av ofrivillig övervakning, även om jag förstår att en busschaufför som blivit rånad skulle vilja sätta upp en kamera i bussen.
Alkoholtester; låt det vara som det är. Människor med alkohol i kroppen bakom ratten är en odiskutabel fra för omgivningen.
Fingeravtryck; för att användas till vad och i vilka sammanhang? Är tveksam till en uppsamling och lagring a´la USA. Förstår att det skulle underlätta för polis mfl, men den enskilders integritet riskerar att bli naggad i kanten.
DNA-test; detsamma här. PKU testen tillförde mycket i arbetet med att identifiera omkomna efter tsunamin i Thailand, men låt även detta register vara låst och användas endast i exceptionella fall.
Telefonavlyssning; har vi redan glömt alla buggningshärvor i slutet av 1980-talet? detta är en metod som riskerar att missbrukas. Nej tack.
Datalagring; alla är väl medvetna om att IP-adresser inte längre är så anonyma som de var under modemens tid. Låt dessa användas då starkt skäl för brott finns.
Buggning; se telefonavlyssning.
FRA: suck. Bara suck. Stå på dig i ditt sätt att agera om, kring och mot denna lag som starkt riskerar att kränka den enskilde.
Trevlig helg, och mys på i fredagen!
mvh Tojjan
Thomas!
Till ditt fredagsmys ikväll kan omläsning av denna GRU-överstes visa ord friska upp minnet en smula. Fantastiskt nog har artikelförfattaren sedan i somras fått massivt politiskt stöd av inte bara Socialdemokraterna utan också av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Folkpartiet.
http://www.expressen.se/nyheter/fra-lagen/1.1229612/stig-bergling-darfor-behover-vi-fra-lagen
Trevlig myskväll!
Jag tycker det är spännande att du uttrycker att det är kloka tankar men inte lägger ned tid på att säga vilka tankar som var kloka, vilka som var mindre kloka och sen avslutar med att påpeka något helt orelaterat, efter att ha avlett med en annan fråga.
Bra att du vill se vad folk säger, mindre bra att du inte bemöter det.
Blåskontroller är, så vitt jag vet (men jag kanske har helt fel, till skillnad från dig är jag ju ingen jurist), baserade på att de ser ett misstänkt beteende, inte på att de generellt stoppar ALL trafik och kräver att ALLA blåser, samt registrerar deras uppförande när de blåste.
Jag drar alltså gränsen där alla behandlas som misstänkta, vilket många av lagförslagen faktiskt gör.
Jag har sett att du har startat en blogg i veckan. Det är minst sagt intressanta frågeställningar som du tar upp och som diskuteras av dina läsare. Idag har jag startat en egen blogg som går under namnet ”Min syn på saken”. Min tanke med bloggen är att jag vill diskutera olika juridiska spörsmål och dela med mig av mina egna erfarenheter från rättssalen.
Jag tycker nog att vi advokater brukar vara lite dåliga på att lägga fram våra uppfattningar offentligt. Det är bra att vi blir fler advokater som för en diskussion med varandra och med allmänheten.
Du hittar till min blogg på http://blog.friskadvokatbyra.se.
Trevlig helg.
Din kollega, Jörgen Frisk
Vid massövervakning. Finns det goda skäl att bevaka någon, bör polis (via åklagare) ha möjlighet att avslyssna, kontrollera vem personen kontaktar eller kontaktas av, se vart elektronisk kommunikation går och vad den innehåller. Men man bör inte tråla information från allmänheten för att den kan vara bra att ha.
//JJ
Vad glad jag blir! Du verkar faktiskt läsa, ta till dig och tänka på de kommentarer som skrivs. Keep it up! Och sprid det till övriga i riksdagen, det behövs verkligen.
Jag jobbar med att bygga webbsystem. Att analysera, insamla och kombinera data och konstruera morgondagens kluriga sätt att presentera och sammanställa dem.
Med det som bakgrund, ska jag ge ett exempel på vad datalagring kan användas till.
Inför nästa riksdagsval organiserar sig ett nytt parti, som mycket väl ser ut att ta sig in i riksdagen. Deras politik går ut på att allas tillgångar över 50 000 SEK ska beslagtas av staten och användas för att ordna upp i spåren efter finanskrisen. Folket jublar, men mäktiga intressen (de med pengarna, som så klart inte vill bli av med dem) förklarar för staten att den här typen av parti allvarligt skadar sverige. SÄPO får i uppdrag att kartlägga rörelsen, vilket är gjort på endast några timmar med datan som redan är insamlad om vilka som haft kontakt med vilka. De arresteras och åtalas för nonsensbrott, de flesta frias, men rörelsen är tillintetgjord och valet passerat.
Utan datalagringen hade SÄPO först fått mobilisera och samla in data genom punktavlyssningar. Folk hade hunnit tänka till, och någon hade hunnit ropa "åsiktsregistrering".
Att lagra information om kontaktnät är precis det som i tidigare i praktiken innebar åsiktsregistrering.
Det är svårt att få ett grepp om hur otroligt kraftfullt det är att samla in generell data om hela befolkningen. Vi som jobbar med att behandla data, och uteslutande lever våra liv på nätet, har en begynnande aning om hur illa det kan gå.
Prata inte bara med specialister från FRA, SÄPO och lobbyorganisationer. Prata med objektiva människor ute i samhället. Människor som jobbar med det här, men som inte har något partiskt intresse.
Återigen, tack för att du tar in verklighetens människor i diskussionen!
Folk klagar inte på slumpmässiga alkotester för att staten satsat på kampanjer att stigmatisera rattfyllerister. Det är för all del oetiskt att köra onykter, men det är lika oetiskt att köra trött om det utgör samma fara. Vad skulle folk säga om man gjorde slumpmässiga kontroller av bilister ifall dom var för trötta för att köra bil? Eller bara i allmänhet har för dåliga reflexer?
Likaså har man superstigmatiserat pedofiler, för att sedan utan protester kunnat kränkande lagstiftning "för att förhindra barnporr". Det är jättetragiskt med pedofili, men det rättfärdigar inte vad som helst.
Och så har staten drivit kampanjer för att stigmatisera knarkare, så att ingen ska våga tycka att det är kränkande att arbetsgivare, lärare, etc kollar vad dom har i kissblåsan. Kissblåsans innehåll är väl för guds skull privat?
Det finns en sak som inte är privat, och det är människor beteende gentemot andra. När en persons beteende är uppenbart olagligt eller väldigt misstänksamt (för något specifikt) så kan man ta prover, fingeravtryck, frihetsberöva, etc.
Vad gäller övervakning i bussar och liknande: Försök lösa problemen på andra sätt. Vilket man gjort, genom att inte ha kontanter på bussarna.
Du tror att datalagring förbättrar polisens möjligheter till att hitta brottslingar? Kanske. Dock finns en betydande risk att precis motsatsen händer. En dåligt bevakad (övning: varför är den alltid dåligt bevakad?) databas med historie-information som ska betraktas som bevis är den första länken i kedjan jag skulle inrikta mig på om jag ville begå ett brott. Det är inte ens en ny tanke utan ett "Hacking for Dummies"- tips.
Om du vill försvara ett land mot dess fiender måste du bygga försvaret i varje individ, inte ta över ansvaret för försvaret.
1. Många poäng för din fantastiskt självironiska bloggtitel.
2. Ett av de ständigt återkommande argumenten som har presenterats för mig som en anledning till varför jag skule överge min fasta tro på individens integritet och att internet är en primär del av vår samhällsstruktur (och därmed att övervakning av detsamma är dåligt) är att "Gör inget olagligt så behöver du inte oroa dig."
Det är kanske sant. Idag.
Men vad händer i framtiden? Vi kan som befolkning inte lita på att det demokratiska systemet kommer att vara hållbart. Bolsjevikerna i Sovjet kom till makten på ett halvår. Och oavsett ideologiska ståndpunkter så utnyttjade den röde tsaren alla medel för att behålla makten. Mycket medelst övervakning.
I Storbritanien för inte alls länge sedan röstades en lag igenom, som säger att all insamlad information, oavsett vad eller under vilka omständigheter den samlades in, får användas som politikerna i under- och överhuset tycker att det ska få användas.
-All insamlad information ska få utnyttjas-
Även om uppgifterna är lämnade av andra anledningar. Jag har många vänner i Storbritanien som har tillåtit University of Cambridge att kartlägga deras DNA och levnadsvanor under ett års tid, för ett forskningsprojekt. Detta projekt hade som förutsättning att deltagarna skulle vara anonyma och att inga resultat skulle gå att koppla till individer. Varpå sedan det statuerades att de var tvugna att ändra det vilkoret, namn och individidentifikation var tvingat. Men det var fortfarande bara för forskning, som potentiellt kan rädda liv.
Men nu så är den informationen fri att använda av vemhelst som har övertygat en politiker om att just deras anledningar att få tillgång till detta är legitima och bra.
Vi Kan Inte Lita På Framtiden!
Därför motsätter jag mig principiellt all form av övervakning och registrering.
Jag har en fråga när det gäller integriteten. Är det meningen att vi ska bara bli helt överkörda av vad ni politiker tycker och tänker i riksdag och EU-parlament och utskott? Jag läste just att vi nu är ett steg närmare ett reglerat internet och att Sverige så hjärtligt hoppade på o röstade ja för ACTA-avtalet. Inte nog med att alla dessa Ipredlagar, datalagringsskit o FRA-lagar gör intrång på de medborgerliga och personliga rättigheterna, nu skall ännu en sådan lag tränga in på min frihet? Har vi flyttat till en polisstat eller har världen fått fnatt? Jag vill ha ett samhälle där jag inte känner mig övervakad av Storebror och det verkar ju som att jag skall behöva flytta till Bora Bora för att slippa undan. Så vad gör Sverige egentligen för att se till att VI medborgare får en personlig integritet som skyddas? Ipred skiter ju fullständigt i det och ACTA med, vad sjutton ska vi ha förordningar o konstitutioner som reglerar detta om politiker bara struntar i dem ändå?
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna en kommentar på min blogg. Kommentarerna modereras, tänk på att hålla god ton och vara saklig. Anonyma kommentarer publiceras ej och du är själv ansvarig för innehållet i kommentaren.