Efter en skön påsk är det dags för lite politisk debatt. Många av er har efterfrågat en debatt om FRA, vilket namnet på bloggen förpliktar. Eftersom det här är en av de största och viktigaste frågorna i vår samtid tänkte jag återkomma till frågan flera gånger de närmaste dagarna.
Som ni alla vet har vi haft möjlighet att avlyssna telefonsamtal (signalspaning är bara en vacker omskrivning för avlyssning) sedan flera årtionden. Tidigare gjordes det genom att avlyssna genom luften. Med en tveksam tolkning har detta tolkats i Sverige som överensstämmande med Europakonventionen. När allt flera började använda sig av teletrafik genom kabel uppstod ett behov av att kunna avlyssna även dessa samtal. Eftersom trafik genom luften ansågs utgöra ungefär fem procent, kan även mindre matematiskt begåvade personer räkna ut att med den nya möjligheten av trafik i kabel för de resterande samtalen, blir ökningen tjugo gånger mera omfattande. Tänk om det kom ett lagförslag som innebar att den vanliga avlyssningen skulle öka 20 gånger mera än tidigare - eller en ökning med 2000 % som det också är. Det är mot den bakgrunden som den nya FRA-lagen är mera integritetskränkande än alla lagändringar tillsammans som har gjorts på många år.
En viktig sak i diskussionen om FRA är den rivalitet som finns mellan försvarsmakten och rättsväsendet. Delvis handlar det om en revirstrid, som har hårdnat genom att väldigt få tror att Sverige riskerar att råka ut för en militär invasion. Genom det ökade terroristhotet har försvarsmakten sett nya uppgifter, särskilt som det kan vara fråga om angrepp från paramilitära grupper. Det här har inte uppskattats av företrädare för rättsväsendet, som anser att bekämpning av terrorism enbart är en polisär fråga.
Även om FRA är en civil myndighet har den alltid haft sin tyngdpunkt hos försvaret. SÄPO har visserligen varit en av beställarna, men det har aldrig fått vara med och styra verksamheten.
Den här inbördes striden mellan försvarsmakten och rättsväsendet skär rakt genom regeringskansliets olika departement. Oavsett om vi har haft en socialdemokratisk eller borgerlig regering, har försvarsdepartementet alltid varit pådrivande för att genomföra den nya FRA-lagen med de väsentligt utökade möjligheterna till avlyssning och justitiedepartementet alltid varit emot. Det här har sin tur inneburit att det funnits strider inom de politiska partierna, men även en samsyn över partigränserna. Det avgörande har i praktiken varit om man stått närmast försvarsmakten eller rättsväsendet.
Det har också fått en del märkliga konsekvenser. Ett exempel är Jan Guillou. Eftersom han älskar allt som är militärt men hatar SÄPO, var han länge en av FRAs främsta förespråkare. Det var först när debatten tog fart på allvar förra våren som han gjorde en 180 graders omsvängning och började anklaga de riksdagsledamöter som skulle rösta för förslaget.
På det sätt som åsikterna om FRA går isär hos människor är det inte konstigt att förvirringen i debatten blir så total. Skriv gärna och ge synpunkter på förslaget och debatten om FRA.
Läs även andra bloggares åsikter om Thomas Bodström, Politik, Samhälle.
Pingat på intressant.
måndag 13 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Det är intressant att du tar med den där propagandasnutten om hur kommunikation har flyttats över från luftburen till kabelburen. Du är alls icke ensam, alla förespråkare till FRA-lagen refererar till detta som en sanning.
Men för att även "mindre logiskt begåvade" ska hänga med, så är det väl ganska enkelt att inse att allt mer av vår kommunikation flyttas över till radioburna nät (WLAN, mobiltelefoner etc) där man förr enbart hade möjlighet till kabelburen uppkoppling. En logisk kullerbytta som tyvärr alla FRA-förespråkare köpte med hull och hår.
Sen är det klädsamt att skilja på kommunikationsspaning (avlyssning) och teknisk signalspaning (lyssna efter flygplan, radars, sonars osv). Som försvarsunderrättelse betraktat, så är och förblir den viktigaste signalspaningen radioburen, ety rörliga föremål som trupper, flygplan och stridsvagnar knappeligen släpar en liten telefonsladd efter sig.
Jag tycker det vore mycket intressant om du kan motivera varför/varför inte som underrättelsetjänsten ska ha möjlighet att sprätta privata brev för att ta del av innehållet. Det är filosofiskt intressant ur den synvinkel att idag skickas förtroliga meddelanden över internet istället för vanliga brev. Om du tycker jämförelsen haltar så får du gärna motivera varför. FRA-förespråkare brukar konsekvent undvika att svara på denna - men nu har du chansen att bli den förste att motivera.
Hej Thomas!
Kul att du tar upp FRA nu när media i stort och framförallt riksdagspolitiker på något sätt känner att "stormen är över". Så beskrivs det i alla fall i media de få gånger FRA nämns nuförtiden.
I alla fall - jag och några andra bloggare, spridda över hela den politiska skalan, höger-till-vänster, satte ihop fem frågor i höstas. Vi har mailat och mailat riksdagspolitikerna, några av oss har till och med ringt upp riksdagshuset/sekreterarna för att be om svar på dessa grundläggande frågor.
Notera att frågorna varken är juridiskt eller tekniskt komplicerade; de har förädlats under veckor för att vara så enkla som möjligt att förstå.
Nu skulle jag och de andra bli riktigt glada om du ville ägna dessa fem ja-nej-vet-ej-frågor fem minuter av din tid!
Det går bra att svara direkt till min mailadress, som är olof punkt bjarnason snabela gmail punkt com.
http://riksdagssvar.se/fragor.php
Kolla också in vad andra svarat, och observera att det finns möjlighet till kommentar.
http://riksdagssvar.se
Din personliga kommentar till projektet riksdagssvar.se hade också varit önskvärd, liksom om du kunde upplysa s-kolleger om vikten av att prata med sina medborgare, t.ex. via riksdagssvar.se. (s) och (m) är sämst på att svara hittills - kan du inte hjälpa till att ändra på detta..? :)
Mvh
/Olof
Ja, Jan Guillou är en lustig filur!
Men du, det verkar på ditt tidigare inlägg som att gränsdragningen för dig låg vid inspelning av telefonsamtal t.ex, medan lagrande av lokationsdata (retroaktiv spårning à la datalagringsdirektivet) är helt lugnt.
Förutsatt att den tolkningen sämmer, är det något annat du tycker är negativt kring FRA-lagen och dess implementation? Dvs, att även om man t.ex. skulle ta bort FRAs pappersrätt att spela in telefonsamtal så är utrustningen kvar för att avlyssna i realtid - och människors minnen kan man ju inte radera.
Thomas
Johan Eriksson, docent i Ekonomisk Historia vid Stockholms universitet, har skrivit boken "Kampen om hotbilden" och inte bara tangerar din beskrivning om rivaliteten, han borrar djupare i den och ger en bra beskrivning.
Jag har under ett antal år i mitt yrkesliv fått uppleva detta från insidan ur olika perspektiv och hur denna rivalitet ofta är till men för såväl brottsbekämpning som mer användbara säkerhetspolitiska analyser.
En ganska bra beskrivning Johan ger är att denna rivalitet ytterst är en kamp om budgetposterna och att varje GD eller motsvarande befattningshavare i försvaret av sitt revir inte förmår eller vill ha ett holistiskt perspektiv.
Yonah Alexander, Director vid Potomac University och en av de mer namnkunniga internationella analytikerna tillsammans med Lee Clarke, Rutgers University, har motsvarande erfarenhet från den amerikanska administrationen. Vid det tillfälle jag hade förmånen att träffa honom sist så la han en skiss på hela den amerikanska underättelseapparaten på en OH och beskrev de ingående myndigheternas roller. Vi tyckte alla att det såg väl rimligt ut. Därefter lade han på ett sociogram som beskrev hur dessa sam- och motarbetade varandra i sitt eget slag om budgetposterna. Yonahs och Lees slutkommentar talar för sig självt:
"It is a wonder they can order xerox-paper at all"
Vad som är anmärkningsvärt är att dessa herrar samt några till har följt den svenska organisationsutvecklingen under ett antal år och nu med viss rätt ställer sig frågande varför vi gör om USA:s misstag.
Jag är inte på något sätt motståndare till en del av de lagar som stiftats på senare år men jag vänder mig mot två saker:
Det holistiska perspektivet saknas även om Riksdagsformen medger att fler utskott blir engagerade i lagstiftningsarbetet.
Den folkliga och pedagogoiska förankringen.
Det synes som Riksdag och Regering inte vågar eller av olika skäl förmår följa krigets lagar och främst den som handlar om organisation:
"Anpassa organisationen utifrån uppgiftens syften och mål"
Oc, det är väl detta som Johan Eriksson söker beskriva.
mvh
Johan
Thomas, ett mycket välskrivet inlägg.
Diskussionen bör dock inte begränsas till FRA. Endast under förra året infördes ca 20 integritetskränkande lagar. Det senaste tillskottet består av IPRED-
Avlyssning och lagring av information av vanliga icke brottsmisstänkta människor utgör en sanktion. Sverige har genom Europakonventionen förbundit sig att inte införa oproportionerliga sanktioner. Såvitt jag kan förstå utifrån bl.a. Europadomstolens dom mot Storbrittanien - gällande en FRA-liknande lag - är FRA och flera andra lagar som riktas mot vanligt folk inte proportionerliga och därmed otillåtna.
Ni i de etablerade partierna tycks dock inte vilja lyssna på folket. Genom denna ovilja driver ni väljarna till mer eller mindre obskyra missnöjespartier. Jag tror vi kommer att få se effekterna av detta i nästa val, vilket borde oroa oss alla.
Jag citerar min förra kommentar jag skrev i det här ämnet:
"Internet är ett demokratiskt verktyg, som jag försöker illustrera på www.detdemokratiskaverktyget.se , samtidigt som det idag för väldigt många är huvudmediet för kommunikation med psykolog, familj och älskare. Jag tror att man när man röstar fram Datalagringsdirektiv, FRA och IPRED-lagar så kan man inte vara medveten om hur viktigt Internet blivit inte bara för individen, men även för den demokratiska processen. Att övervaka Internet i brottsförebyggande syfte går inte, gör exempelvis en internetsökning på koncepten Falska positiver, bildkrypton och PGP. Allt FRA och Datalagringsdirektiv skapat är att fler och fler krypterar, all kryptering går att lösa, men det tar mer tid än det får ta om informationen ska vara till nytta i någon form av brottsbekämpning. Datan GÅR däremot att använda till åsiktsregistrering, kartläggning av vardagsvanor, sjukdomsbilder och marknadsundersökningar. Och där har ni orsaken till varför denna Internetövervakning är så misstrodd. Den är totalt ineffektiv för det man säger att den är till för, men fungerar utmärkt för en uppsjö med saker som man bara gör i diktaturer. Det är klart man blir lite fundersam..."
Sen får du gärna läsa brevet om Informationskulturen som jag formulerat för att skicka till EUs parlamentledamöter.
http://content4.wuala.com/contents//%C3%84lveKatt/Dokument/Letter%20for%20EU2.rtf
Jag mailade dessutom dig en motion om att förstå IT-samhället som jag författat. Jag nämner den eftersom jag inte fått svar på mailet. Jag har även lagt upp den här: http://www.detdemokratiskaverktyget.se/2009/04/motion-om-att-forsta-it-samhallet.html
Riksdagens behandling av FRA-frågan väcker mycket i övrigt att önska.
Jag menar att det är en enorm prestigeförlust för Riksdagen att det inte finns 175 riksdagsledamöter på plats och trycker på ja-knappen när det ska stiftas en lag som inskränker våra grundläggande fri- och rättigheter.
Det är naturligtvis inte oppositionens fel, utan det är de många borgerliga ledamöter som av mer eller mindre dåliga skäl skolade från omröstningen.
Det har också visat sig att det minoritetsskydd som finns i 2 kap 12 § RF inte är vatten värt. Jag kan inte minnas att oppositionen, sedan den skaffat sig ett års rådrum, gjorde särskilt mycket väsen av denna fråga. Rätta mig gärna om jag har fel.
För en extern opinion är det nästan omöjligt att på ett år växa sig så stor och omfattande att den börjar kännas av i riksdagskorridorerna. Särskilt när man är i mitten av mandatperioden.
Grundlagsutredningen är nu på remiss. Jag skulle önska att du tog upp frågan om möjligheten för en minoritet att begära en beslutande folkomröstning i fråga om inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna.
Det finns, som bekant, redan en sådan bestämmelse när det gäller grundlagsändringar. Frågor om de grundläggande fri- och rättigheterna är det närmaste man kan komma en grundlagsfråga utan att det är det, och de rättigheterna har man ju varit angelägen om att skydda särskilt.
En folkomröstning i rättighetsfrågor skulle ge de bästa förutsättningarna för att skapa en bred och allmän debatt om grundlagens viktigaste bestämmelser.
Dessutom tror jag att blott möjligheten att en rättighetsfråga skulle kunna gå till folkomröstning möjligen kunde öka kompromissviljan och bidra till breda riksdagsuppgörelser och då kanske vi slapp se sådana tragiska historier som förra sommarens FRA-behandling upprepa sig.
Debatten har ju redan varit, den var i somras, och håller fortfarande på. Jag har sagt allt jag känner att jag behöver säga i frågan.
Däremot är jag nyfiken på om (s) fortfarande står bakom att FRA-lagen skall rivas upp?
Är (s) fortfarande för att en parlamentarisk utredning skall tillsättas för att stoppa massavlyssningen, om (s) hamnar i regeringsställning efter september 2010?
"I den bästa av världar" är avlyssning, inskränkning av grundläggande fri- och rättigheter en onödig verksamhet. Nu lever vi inte i den världen utan i den värld vi själva skapat och är skyldiga att ta ansvar för.
Att ge Säpo mer makt är lika idiotiskt som att låta Kbv agera sjöpolis. Män som talar i sina armbandsur, flackar med blicken, inte kan förtöja en båt och joggar kostymklädda i lågskor bör för allas vår säkerhet ägna sig åt just detta och låta FRA sköta sitt.
Vad är det alla fruktar ska komma fram, varför skriker vi alla på hårdare straff, fler poliser, övervakningskameror för "allas vår säkerhet" men ylar av rädsla om någon kan avlyssna vår telefon eller läsa våra mail?
Allt gott till Dig!
Det är fortfarande oklart för mig var S står i FRA-frågan. Den borgerliga överenskommelsen innebär bl.a. följande:
1) All gränsöverskridande kabelburen trafik ska överföras till staten (FUN eller motsvarande kontrollorgan). Detta är ett gigantiskt ingrepp i allas vår kommunikation som torde sakna motstycke i ett historiskt perspektiv. Håller du med om det? S förespråkar att FRA ska få inhämta kabelburen trafik. Hur ska detta gå till? Ska filtreringen ske hos operatörerna? Hur löser man i så fall sekretessproblemet?
2) Massinhämtning av enskildas trafikdata får göras inom ramen för FRA:s interna metod- och teknikutveckling. Hur denna information egentligen används har SVT redan avslöjat. Tycker du att detta är OK?
3) Ingen lagreglering sker av vilka slags uppgifter som FRA får utbyta med andra länder. Detta styrs direkt av regeringen. Är detta i sin ordning?
Varför vill förresten inte S medverka till att en medborgarkommission granskar FRA:s hittillsvarande spaning? Du antyder ju själv att verksamheten stått i strid mot Europakonventionen. Bara genom att läsa offentliga handlingar kan man tydligt se att verksamheten opererat i en gråzon. I underrättelsedatautredningen kan man läsa att FRA massinhämtat material utan användning av sökbegrepp (inte bara trafikdata). Det har också framkommit att Säpo haft nytta av FRA i samband med förundersökningar, varför man kan misstänka att rättegångsballken kringgåtts. Vidare har flera statliga utredningar pekat på att tillsynen av FRA varit mycket bristfällig. Mikael Odenberg har också medgivit att FRA spanat utan några som helst författningsmässiga begränsningar. Är det inte på tiden att vi får den här surdegen ur världen? Det tog 30 år att utreda IB. Ska vi behöva vänta lika länge på att få veta sanningen om FRA?
Du och andra talar ofta om terroristhotet. Detta finns också med som en central punkt i FRA-överenskommelsen. På 1970-talet fanns ett flertal aktiva terrorgrupper i Europa och terrordåd utfördes i Sverige. Likafullt fanns det knappast någon politiker med självbevarelsedrift som då skulle ha lagt fram förslag som ens liknar dagens övervakning. Värdena i den andra vågskålen bedömdes vid den tiden väga tyngre. Du har själv medverkat till att Säpo och den öppna polisen fått helt nya verktyg i brottsbekämpningen. Ska de nu också ovanpå allt detta även framöver få ta del av FRA:s signalspaning? Har vi inte för länge sedan passerat den balanspunkt som måste finnas mellan brottsbekämpning och personlig integritet?
Den jag motsätter mig som mest angående FRA lagen är att de får lämna ut obehandlad data till främmande makt..
Kan ta ett exempel (tyvärr kan jag inte länka, var en artikel i brittisk media för 2-3 år sen)
Men kontentan av det hela var följande..
USA begärde ut info om ett fåtal bankkonton som skulle vara kopplade till terrorism. De som skulle lämna ut uppgifterna orkade inte sortera ut alla transaktioner som de kontona hade gjord mellan datum x och datum Y (de hade antagligen inte ett system för att plocka ut den specifika datan).. så istället så skickade de iväg ALLA transaktioner som gjorts mellan datum X och Y till amerikansk underättelsetjänst.. dvs flera MILJONER med OSKYLDIGA transaktioner ligger nu i USA's händer att göra vad de vill med...
Det är INTE ok om liknande saker skulle komma från FRA när de i stort sett har tillgång till _all_ vår datatrafik.
Billy G
PP
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna en kommentar på min blogg. Kommentarerna modereras, tänk på att hålla god ton och vara saklig. Anonyma kommentarer publiceras ej och du är själv ansvarig för innehållet i kommentaren.