Igår var första gången på flera år som jag hörde journalister rapportera om en ökning av deltagarna i ett första majtåg, jämfört med tidigare år. Men det verkar stämma av de som jag talade med. Vi har ju fått enormt dålig media de senaste månaderna. Kanske var det precis vad många behövde för att inse att det kommer att bli ett tufft val nästa år.
Jake1 tar upp en bra fråga: vilka åsikter får man framföra i en demonstration? Hur långt kan ett parti gå för att förbjuda andras åsikter. Själv tycker jag medias initiativ till att frige Dawit Isaac är strålande. Jag tror också att protester är den enda möjligheten att få någon förändring. Men om man tror att det försämrar Dawit Isaacs situation - får man framföra det då? Nu tror jag att de som protesterade gjorde det för att försvara Eritreas diktatur. Och det tycker jag förstås inte hör hemma i ett socialdemokratiskt demonstrationståg - lika lite som att försvara Sharialagar.
Ja, var tycker ni själva gränsen ska gå? Hur mycket ska ett parti få styra de egna deltagarna?
På Davis kommentar vill jag svara att det är bra om det inte finns flera beväpnade medborgargarden än när säpovakter är med på föräldravandringar.
Pingat på intressant.
lördagen den 2:e maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Välkommen att lämna en kommentar på min blogg. Kommentarerna modereras, tänk på att hålla god ton och vara saklig. Anonyma kommentarer publiceras ej och du är själv ansvarig för innehållet i kommentaren.