I början av nittiotalet, när jag var biträdande jurist, företrädde jag många iranier som hade flytt från sitt hemland. De berättade att vad som helst kunde leda till att de fängslades, torterades eller dödades. Alla kunde de berätta om nära släktingar eller vänner, som hade hämtats på natten för att sedan föras bort till Evinfängelset, många gånger utan att återvända.
Angivare fanns överallt, bland vänner och släktingar. De celler som de tillhörde var aldrig större än några få till antalet. Risken var för stor för att en gripen kunde torteras och tvingas att avslöja de övriga.
Några demonstrationer var det inte tal om. De modigaste dröjde sig kvar efter t ex fotbollsmatcher i större folksamlingar någon stund extra, och även då med risken att gripas.
Idag har hundratusentals människor demonstrerat på Teherans gator. Tänk om de skulle lyckas att få bort en regim som så djupt har kränkt de mänskliga rättigheter. Vilken seger för demokratin och för alla dem som har förlorat nära anhöriga. Det skulle visa att de inte dog i onödan.
Läs även andra bloggares åsikter om Thomas Bodström, Politik, Samhälle.
Pingat på intressant.
måndagen den 15:e juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det var ett mycket mänskligt och mycket väl formulerat inlägg.
SvaraRaderaJa,fy för den lede. Ibland Thomas undrar jag över hur vanvettigt människan kan bete sig. Och då slår det mig att bara några generationer tllbaka uppträdde både engelsmän och tyskar, fransmän och amerikaner som medeltida knäppgökar. Detsamma beteende vi kritiserar i många länder idag. Det enda vi kan hoppas på är såvitt jag förstår den demokratiska process som EU representerar. Det gäller att påvisa en politisk trovärdighet och vi kan bara hoppas att den märkliga "Alliansen" visar sig vara situationen vuxen. Ps. Läs gärna "Slakthus 5" en om möjligt poetisk betraktelse av de allierades bombning av den öppna staden Dresden. Ds.
SvaraRaderaAllt Gott Micke.
Hörde nyss på nyheterna att det kunde handla om en miljon demonstranter. Jisses...
SvaraRaderaThomas
SvaraRaderaDet spirar ett hopp hos många i Iran om att demokratin skall segra. Vi måste stödja det hoppet genom att våga säga vad vi tycker, att inte blunda för det som händer. Genom vår tystnad (främst regeringens) ger vi vårt stöd för den sittande diktaturen.
Var finns vår utrikesministers solidaritet? Var är hans annars så sarkastiska uttalanden?
Nej, det är dags att vässa pennan och låta sylvassa stilettklackar steppa över tangentborden för att föra fram vårt stöd till det iranska folket.
En eloge till Dig för Ditt ställningstagande för de utvisningshotade bröderna från Kongo.
Och så över till sporten.........
Det var magiskt att se VOR-båtarna närma sig i horisonten. Efter en hård kamp gled Puma in över mållinjen belyst av solens sista strålar.
När kommer Du på besök till livet i förorten?
Allt gott till Dig!!
Ditt inlägg är välskrivet och verkar vara uppriktigt, men det skulle verka det ännu mer om du visade större hänsyn för den tolfte mänskliga rättigheten till ett privatliv skyddat från godtyckliga ingrepp.
SvaraRaderaDetta du berättar om, nu är verkligen något att tänka på.
SvaraRaderaTänk om det en vacker dag blir likadant för oss i Sverige?!
Tänker mig in i att våra grannar på vårt lilla fritidsstugeområde, med några permanenta villor, att de som bor där började ange varandra.
:-(
Blir så rädd nästan så att knäna skakar.
-Kanske bör man fundera på detta när man blir vän med folk. Om de kan tänkas vara såna som lämnar ut en då det är kris?
Och ve och fasa om man själv skulle börja ange folk för att själv ligga bra till hos eventuellt kommande diktaturregim, nån gång i framtiden.
Undrar just vad man är kapabel till?
I alla fall tror jag vi människor är rätt så lika jorden runt, så att ta lärdom av vad som händer andra är nog inte helt fel.
Ha en fortsatt fin sommar!
Jag vet att du är kritisk mot FRA b.la. men tycker du verkligen innerst inne att datalagringsdirektiven är en proportionell och bra ide. Jag tycker vi "hjälper" dessa regimer genom att agera föredomen, precis KS skriver här:
SvaraRaderahttp://sigfrid.wordpress.com/2009/07/22/iran-kopierar-eus-datalagringsdirektiv-for-att-stoppa-medborgarjournalistik/
Vi ska ju vara förebilder på ett BRA sätt. Nu blir det verkligen fel..