Fotbollsmatchen gick inte alls bra. Vi torskade med 6-1 efter att det stått lika i halvtid. I slutet av matchen tappade jag humöret, allteftersom målen trillade in och blev tillsagd av domaren. Jag lyckades missa två frilägen i andra halvlek. Jag hade också en farlig nick på hörna strax utanför. Efteråt försökte jag trösta mig med att jag fortfarande kan skapa frilägen och att jag inte hade skadat mig. En avsliten hälsena dagarna före avresa till Sverige hade inte varit så lyckat.

Efteråt gick hela laget och käkade på en pub i Pittsfield. Trots att jag bara spelat tre matcher för det här laget känns det som om jag har spelat här hur länge som helst. Amerikanare är bra på att förmedla den känslan,

Därefter åkte mina närmaste kompisar vidare till Williamstown där vi bor och gick på den lokala puben. Eftersom det var min sista kväll med grabbarna bjöds jag på en pint G & T och sedan bjöd bartendern hela gänget på ”swedish fish” som var en blandning av vodka, cranberry juice och någon sliskig likör. De första shotsen smakade illa, men efter ett tag vande man sig. Sedan sa någon några fina avslutningsord och jag höll ett kort och förvirrat tacktal, som jag är väldigt glad det inte finns någon inspelning av.

När jag till slut vandrade hemåt ensam i den ljumma juninatten blev jag lite sentimental och gråtmild och tänkte på vilket fantastiskt år vi har haft här i USA.