Efter att ha hört ett antal debatter mellan Sahlin och Reinfeldt tycker jag att det blir allt tydligare vad de olika alternativen står för. Det har varit klargörande att höra att Reinfeldt anser att skattesänkningar är lösningen i stort sett på allt. Räcker det inte med de dryga 30.000 kronorom året regeringen har givit honom och de andra ministrarna?
Så fortsätter han prata om läraren och vårdbiträdet som drabbas, trots att nästan 60 % av skattesänkningarna har gått till de 10 % rikaste i Sverige.
Om man tittar på en debatt från något annat land, så låter det likadant. Högern ser alltid skattesänkningar som frälsningen. Som höginkomsttagare blir jag allt mera fascinerad av det. Hur kan man bara tycka att man ska ha ännu mera när man redan har så mycket?
Reinfeldt kan titta runt bland grannarna i Täby och säga för sig själv: tänk de här människorna som bor här har verkligen för lite i plånboken.
Och så kan han åka en mil västerut och hamna i Tensta och ställa sig vid höghusen och säga: här finns det nog en del männsikor som har det för bra.
Ni kanske tycker det låter överdrivet. Men faktum är att detta är exakt vad som händer med regeringens politik; Täbyborna blir rikare och Tenstaborna fattigare.
Läs även andra bloggares åsikter om Thomas Bodström, Politik, Samhälle.
Pingat på intressant.
onsdagen den 27:e januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hur kommer det sig att du, som alltid tar upp aktuella händelser inom rättsväsendet, undviker att kommentera nyheten om den höga fd polischef som nu misstänks för våldtäkt och förberedelse till våldtäkt av barn. Det är ju ändå dagens snackis. Och du är ändå fd ordförande i Ecpat.
SvaraRaderaHar skällt på dig tidigare men du går från klarhet till klarhet måste jag säga. :)
SvaraRaderaSkattehöjningar är inte heller lösningen på allt.
SvaraRaderaDet är problemet med vänstersidan. Det finns ingen nivå på skattetrycket som är för hög. Det finns alltid nånting man kan spendera skattekronor på. Och det finns aldrig något skäl att sänka skatten när man väl har höjt den.
När vanligt folk inte har råd - då får man vackert avstå från att spendera pengar. Det vore bra om de som kandiderar till Sveriges riksdag hade den inställningen också.
Ja, men de som får mer skall ju ha det till grön konsumtion väl? En ny bil - på biogas, för att hålla igång tillväxten och bilindustrin. Fylla fälten med grödor som pumpas in i bilarna. Gröna bilar, mobiler - idag kan allt bli grönt och likaväl sluka våra sinande resurser.
SvaraRaderaNej, konsumtionen som man önskar genom skattesänkningar leder inte till en bättre värld för dem som inget har idag. Det leder bara till ökade klyftor, men får folk att tro att de hahar ett rent samvete, med någon hundring till Haiti och ny "grön" bil.
Våra skatter kommer i framtiden att behövas till så mycket mer än bara skola, vård och omsorg, tyvärr. Marknaden kommer inte att lösa klimatfrågan och den dyra olja som oljetoppen kommer att leda fram till.
Vi måste ställa om och vi måste skapa nya gröna jobb, lokalt och med gemensam kraft och gemensamma kostnader (bl.a. genom skatter) skapa en hållbar framtid, med resilienta lokalsamhällen.
Framtiden är varken för aktiemarknaden eller för borgarna.
Jag kan nog hålla med om att högern i ett flertal länder har en tendens att anse att samtliga problem i samhället kan lösas med skattesänkningar. Vänstern tycks dock i samtliga länder anse att lösningen på allt är pengar från staten, vilket är intellektuellt lika fattigt.
SvaraRaderaÄven den senare lösningen blir ju lite smått löjlig i sina sammanhang, i synnerhet när det om och om visar sig dels att statliga eller kommunala tjänstemän - eller för den delen såkallade experter - sällan eller aldrig vet bättre än den enskilde själv, dels att pengar i många fall inte är problemet. Ett exempel på det sistnämnda är skolan, där dåligt motiverade lärare, ständiga byten av läroplan, en nedvärdering av bildning på bekostnad av det sociala samspelet och en föga effektiv kommunal förvaltning visar sig vara ett större problem än bristen på resurser.
För socialdemokratin och vänstern i stort är det kanske dags att lära sig något av det avskräckande exemplet med britiska NHS, där mer pengar till sjukvårdssystemet lett till höjda löner för personalen, men alla andra problem såsom köer och delvis undermålig vård kvarblivit. Det är synnerligen trist att å ena sidan ha ett gäng att rösta på som ser skattesänkningar som lösningen på vilket problem som helst, och på den andra sidan ett gäng som endast ser skattebetalarens pengar som lösning på varje problem. I ett perspektiv är vänstern mera girig än högern, bara att vänstern vill ge pengarna till ett anonymt och - faktiskt - icke-valt tjänstemannakollektiv istället för den enskilda som faktiskt tjänat ihop pengarna.
Det som saknas är ett förnuftigt alternativ mellan dessa dogmatiska ståndpunkter: det, om inget annat, klargör debatterna.