Bodstromsamhallet.se

Politisk samtidshistoria anno 2011

Månad: oktober 2011

Nu lämnar jag det sista politiska uppdraget

Idag är det exakt ett år sedan jag hoppade av riksdagen. Därmed har jag missat att vara med om turerna kring hur Mona Sahlin fick sparken, kaoset med partiledarvalet och allt bråk som har handlat runt Juholt. Tänk vad man går miste om många saker här i livet!

Endast ett uppdrag har jag haft kvar: kyrkofullmäktige i Boo församling. Men nu har jag avgått från det uppdraget också. Jag kan inte säga att det har varit särskilt betungande. Ett möte med partikamraterna samt ett besök på kyrkopuben, då vi tittade på fotboll, är allt jag har gjort. Av de två år som jag har varit med så var det första valåret och under det andra bodde vi i USA. Eftersom jag nu skriver krönikor och ibland är med i TV som kommentator är det bäst att inte vara kvar i politiken – man vill ju inte göra en Birro.

För övrigt anser jag att det är roligt att han nu har fått en egen show genom Expressen.

Och ännu gladare är jag för att Sverige är klara för EM i fotboll. Vilken stämning det var på Råsunda. Jag kan bara inte förstå varför man ska sluta spela fotboll på en så fantastisk arena.

Tomas Tranströmer

Äntligen en Tomas som vann nobelpriset. Alltid något. Närmare än att ha samma förnamn kommer jag aldrig att komma.

Liksom alla andra blev jag glad när jag hörde vem som vann. Alla gillar Tomas Tranströmer. Det hördes när nyheten presenterades.

Det är bara en tanke som jag inte riktigt kan vifta bort. Om nu Tranströmer är bäst i världen så är det väl märkligt att han inte är med i Svenska Akademin, där Sveriges främsta författare är representerade. Hur kan man vara bäst i världen, men inte platsa på top 18 i Sverige? Det är ungefär som när Henke Larsson blev vald till Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna samtidigt som han satt på bänken i sitt klubblag Barcelona.

Jag försöker slå bort tanken, men den gnager sig fast ändå.